🌌 Jag, i min egen lins
Jag är en naturälskare med kameran som ständig följeslagare. Jag söker tystnaden i skogen, speglingarna på vattnet när jag paddlar, och de oändliga mysterierna i natthimlen. Astrofotografering är min meditation – där varje stjärna är ett ord i universums poesi.
Jag är social på mina egna villkor, och jag värdesätter äkta samtal mer än småprat.
Jag är en blandning av stillhet och nyfikenhet, av ensamhet och närvaro. Jag är den som ser världen genom ett objektiv – men alltid med hjärtat som filter.
Jag är den som alltid har kameran redo – inte för att få likes, utan för att fånga det där ögonblicket som ingen annan såg. Ljuset genom träden, en ensam fågel på en gren, eller en vän som skrattar när de tror att ingen tittar. Fotografering är mitt sätt att frysa tiden, att bevara det flyktiga.
Och när natten faller, då riktar jag kameran mot stjärnorna. Astrofotografering är tålamodets konst – att vänta, justera, frysa fingrarna och ändå känna att det är värt det. För när galaxer och nebulosor dyker upp på skärmen, då känns det som att jag har fångat något evigt.
Crescent-nebulosan är mitt senaste projekt. Den består av 105 exponeringar á 3 minuter. Lite drygt fem timmars exponering som stackats ihop till en vacker bild. Avståndet till nebulosan är 4700 ljusår och har magnitud 7,4.